Röntgen
Idag har vi varit på röntgen med lillan.
Eftersom hon låg i säte så är det av ren rutin att bebisarna ska kolla höfterna.
Allt såg tack gode gud bra ut !
Sprang även in på BB en snabbis för att hämta min laddare som givetvis min förvirrade hjärna hade glömt.
Jag måste faktiskt säga att jag saknar lillan i magen.
Det känns väldigt tomt och jag kan ibland komma på mig själv att stryka handen över magen och vänta på någon liten spark :) Konstig känsla.
Men nu är hon här och jag kan se på det lilla miraklet jämt.
När jag nu ser tillbaka på min graviditet så känns det som att tiden gick otroligt fort,
när jag var mitt i graviditeten så kändes det som att tiden stog stilla.
Men vips så är hon här och vips så saknar man att vara gravid.
I alla fall saknar man graviditeten ungefär i vecka 20-30 när jag inte var allt för stor :)
Detta var i vecka 20 :) Ungefär när jag kände den första sparken :)
Underbara känsla !
Kan knappt förstå att det var just hon som har bott i min mage och växt på sig och kommit fram som en hel bebis, en liten människa.
Det är egentligen helt fantastiskt, att det kan bli en liten människa med allt som hör där till.
Inget som man funderar speciellt mycket på när man inte fått barn.
Men att se den lilla bebis som nu finns hos oss och inse att det är något vi skapat.
DET är en känsla som inte går att beskriva.
Underbara lilla Tindra ♥