Dags igen
Nu är det då dags igen att ta tag i denna blogg.
Det har hänt en del sen sist.
Det största anledningen att jag kommer igång igen är att jag åter igen
har blivit aktiv i Buzzador.
Nu har jag lite tester som är på väg hem så för att dela dom med er så vill jag använda dels bloggen att sprida runt.
För övrigt är det idag midsommarafton och jag ska spendera denna kväll på jobbet.
Känns en aning surt nu när familjen åker till stugan och ska må gott och fira tillsammans.
Men om bara några veckor går jag på semester !!
Lilla pluttan har hunnit bli 1 år och 5 månader.
Hon kryper som en galning men går gör hon inte.
Vi har varit på läkarbesök på läkarbesök men avvakta är vad vi får höra.
Jag hoppas bara att hon är lite sen och att det snart släpper.
Återkommer med Buzzador produkterna jag ska testa.
// MammaMillis
Mycket har hänt !
Man kan med ett milt uttryck att mycket har hänt sedan sista uppdateringen.
Lillans födelsedag är avklarad och hon fick MÅNGA fina presenter.
Många fina människor kom och än om det var en speciell jag saknade så var dagen ändå perfekt.
Klart man får äta hur mycket tårta och godis man vill när man firar sin allra första födelsedag :)
Busig är man såklart alltid men det är ju extra kul när man får så mycket uppmärksamhet.
Mammas älskling <3
Några dagar efter hennes 1 årsdag så började hon KRYPA !
Jag är överlycklig och otroligt stolt :)
Nu åter till att underhålla en 1 åring som är överallt där hon inte ska vara :P
//MammaMillis
Ursäkta (igen) för dålig uppdatering
Jag måste faktiskt erkänna att jag är totalt värdelös vissa perioder att blogga.
Men en del har varit på schemat och bloggandet har helt enkelt fått hamna långt ner på listan.
Julen är äntligen över och bortplockad för denna gång.
Nu blickar vi fram emot lillans födelsedag.
Bara 1 vecka kvar av "bebistiden" nu :)
Och 1 månad kvar till inskolning på förskola..
MAMMAS STORA HJÄRTA
Just nu är vi mitt uppe i en allergiutredning på lilla tösen.
Förmodligen har hon en mjölkproteinallergi, detta kan vara förklaringen på hennes kassa mage och eksem.
Om detta är fallet så kan det förklara ett och annat under hela hennes första år.
Stackars liten...
Nu har hon varit mjölkfri en vecka och jag tycker hon har mindre eksem och magen är nu hård istället för diarre..
Vi ska till läkare till veckan och förhoppningsvis får vi remiss till barnavdelningen.
Jag var själv allergisk när jag var liten så stackars barn ärver såklart alla mina negativa sidor :(
Hennes utveckling går framåt än om det går sakta.
Jag skulle vilja att hon kröp eller till och med gick lite nu men ICKE.
Hon verkar vara rätt så nöjd att sitta och rulla runt lite nu och då..
Men jag kan inte sticka under stolen att nånstans därinne i mitt huvud finns en oro att något ska vara fel.
Jag försöker att tänka positivt för hennes skull.
// MammaMillis
Skitdag !
Idag har vi inte gjort ett piss faktiskt.
Det har varit en totalt värdelös och trist dag.
Lillan har mest bara varit grinig och inte varit nöjd med nåt,
förmodligen känner hon av mitt kassa humör.
Men vissa dagar känner jag av hennes försenade utveckling extra mycket och
idag har det varit just en sån dag.
En dag där jag hela tiden lägger märke till vad hon INTE kan istället för att fokusera på vad hon faktiskt kan och vilka framsteg hon gör varje dag.
Imorgon ska vi satsa på en bättre dag !
Imorgon ska vi faktiskt starta dagen med att åka och gratta lilla Lova som precis fyllt 1 år <3
Efter det brummar vi vidare till stallet för MYS med hästarna.
Morgondagen kan inte bli misslyckad !
Så därför säger jag god natt för denna dag och drar nåt gammalt över mig till jag somnar !
//MammaMillis
Sjukstuga...
I detta hemmet har det varit sjukstuga nu i två veckor.
Tifa började vara sjuk när hon kom förra veckan.
Sen åkte jag på en dunderförskylning som fortfarande sitter i men som äntligen börjar avta.
Det va ju klart att lilla Tindra inte skulle komma undan förskylningen så hon är nu inne i slutfasen.
Snart kanske vi gjort bort det här i hemmet och det vore ju kul om vi är friska över jul :)
Än så länge vill lillan inte alls krypa.
Tror faktiskt att hon hoppar över det helt enkelt :)
Men nu står hon i alla fall på benen när man håller henne.
Hennes räser till gåstol va verkligen ett toppenköp.
Jag skiter i vad alla tycker om gåstolar, men för MITT barn funkar den utmärkt.
Dagisplatsen är nu bokad och mitt datum för att starta jobb likaså...
1 mars startar verkligheten.
Nu ska jag njuta av tiden som är kvar !
Julklapparna är faktiskt nästan klara.
De flesta är beställda på internet i år och det kommer jag fortsätta göra kommande jular :)
Smidigt !
Nu ska jag bara klicka hem tre små paket till sedan är vi HELT KLARA för i år !
//MammaMillis
Julfixande
Julkorten är äntligen tagna och resultatet får tala för sig själv :)
I lördags hade vi faktiskt barnvakt och spenderade lite tid tillsammans.
Jag värdesätter verkligen lite ensamtid med min kärlek.
Det är så mycket värt att ha någon som kan se till barnen ibland.
Vi fick en tid att andas och bara vara vi två och det var supermysigt !
Har jag nämt att jag börjat rida igen?
Det är en sådan underbar känsla att jag kan inte beskriva det i ord.
Egen häst inser jag att det inte finns varken tid eller pengar till.
Men jag har hittat ett otroligt fint American curly sto som jag rider på fredagar.
En helt underbar liten varelse som fått mig att känna mig hel igen !
Jag tackar så mycket för att ägaren valde mig och att jag får komma och ta hand om hennes fina häst !
//MammaMillis
Snabb uppdatering
Nu är julen på väg fram i det här hemmet :)
Lite bökigt är det med två barn som gärna vill vara med.
Men snart så har vi ett juligt hem och det är sååå mysigt.
Nu i dagarna ska även barnen kläs i julkläderna och fotograferingen till julkort kan börja.
Nu ska julpyntningen fortsätta och de små vill ha lite uppmärksamhet :)
Trevlig måndag på er <3
//MammaMillis
Panik...
Paniken börjar så smått gnaga när jag tänker att jag ska tillbaka till jobb.
Inte för att det är jobbet i sig som känns besvärligt, utan att jag ska lämna min lilla tös.
Jag vill gärna tillbaka till jobb så snart som möjligt, börsen ekar och inte för att det ger mig speciellt mycket mer inkomst, men jag tjänar åtminstone ihop till mina pengar själv och lever inte på bidrag.
Jag förstår att vissa måste leva på bidrag under en tid i sitt liv och vissa kanske inte har något val.
Men sen har vi dessa människor som inte vill ha ett jobb utan som hellre lever på skattebetalarnas pengar, MINA pengar. Dom har jag inte mycket gott att säga om...
Jag har inte ett drömjobb direkt men det är en inkomst. Man får liksom ta det man får till nåt annat dyker upp.
Idag är det inte lätt att få jobb men jag kan iaf känna att jag gör något bra när jag går till mitt jobb och kan hjälpa människor som inte kan klara sig själv.
På fredag ska jag till stallet !
Jag ska faktiskt, om allt gå som planerat, börja rida igen.
Det känns otroligt skönt.
Jag vill upp i sadeln igen och jag vill umgås med dessa magiska djur som jag vet gör under med mitt välmående !
Hjärtat slutar snart sitt jobb i storstan och kommer hem och det medför att jag får en gnutta egentid.
LÄNGTAR !
Självklart ska det också bli skönt att ha honom hemma så slipper jag känna mig så ensam och mörkrädd.
Jag är trygg hos dig
//MammaMillis
Vill ha...
Jag vill ha en ny vagn, jag vill ha en fårskinnsfäll, jag vill ha en babypulka och jag vill ha snö !
Hade sett ut en vagn på blocket med säljaren har inget nummer och svarar inte på mail så den kan jag ju glömma.
Men vet nu att jag vill ha en Emmaljunga Scooter 2.0. Här chansas inget mer med vagnar så nästa vagn blir ett känt märke.
Fårskinnsfäll skulle vara mysigt i vagnen i vinter och jag vill även ha två i fuskskinn nedanför sängen.
Babypulka känns som en sak man SKA ha när man bor ute i skogen och snön är en del av vårat liv..
Snön vill jag ha nu så det lyser upp lite och att jag får julkänslan jag behöver för att julpynta !
Tindra har börjat röra sig mer och mer.
Hon rullar nu fram, krypa är för mesar !
Hon tar sig dit hon vill, än om det ser 10 gånger jobbigare ut än att krypa...
Vi har haft finbesök idag av Carro och Lova <3
Det gjorde min dag ♥
// MammaMillis
Sjukgymnast
Igår hade vi ännu ett besök hos sjukgymnasten.
Jag hatar verkligen att gå dit men igår kändes det faktiskt lite bättre.
Kanske för att hon tyckte att hennes snedställning såg bättre ut...
Nu har vi börjat träningen på hennes ben också och sjukgymnasten följer även den utvecklingen vilket känns skönt.
Tindra va på bra humör under större delen av besöket.
På torsdag ska vi på en sen 8 månaders koll :)
Spännande vad hon kommer att tycka denna gången...
Hon har inte haft det lätt min lilla tös, alldeles för mycket sjukhusbesök och det har fått henne att skrika så fort vi går in genom dörrarna till VC eller sjukhus...
Stackars lilla flicka som behöver känna så redan nu.
Förhoppningsvis växer hon upp och blir en frisk tjej som inte behöver besöka sjukhus så ofta.
Det börjar bli dags att fixa med julklappar och annat som hör julen till.
Jag längtar mer än någonsin till julafton, förmodligen för att det blir Tindras första jul :)
I fjol var jag höggavid och tyckte det mesta var jobbigt, men i år blir det något alldeles speciellt.
//MammaMillis
Tillbaka till jobb ?
Idag packade jag ihop mig och Tindra i bilen och åkte med min fina vän Carro och hennes lilla Lova för att besöka jobbet.
Trevligt att få träffa alla fina arbetskamrater som jag insåg att jag saknat väldigt mycket.
Dessutom tror jag nog att jag bestämt mig för ett datum när jag ska börja jobba igen..
1 februari.
Då är Tindra precis 1 år och förmodligen för tidigt att låta henne vara på dagis, men då blir pappan i familjen hemma med henne. Det ska faktiskt bli spännande att se hur det går, nu misstror jag absolut inte att han klarar det men det är liksom jag som varit med henne den mesta tiden och att sedan bara lämna över det på någon annan känns en aningen skumt...
Klart han klarar det, men hur ska jag klara mig ?
Att börja jobba känns en aningen vemodigt måste jag säga, 1 december har jag varit hemma ett helt år.
Var har det året tagit vägen?
Men samtidigt som det känns vemodigt känns det ändå rätt skönt. Att få komma tillbaka till min vanliga vardag och träffa vuxna människor och göra mitt jobb. Och än om jag inte vill inse att mammaledigheten tar slut så tar dagarna slut och något måste jag ju faktiskt leva på :)
Barnen sover nu sött och jag har hunnit med mina vanliga kvällsbestyr som görs varje kväll när dom små sover.
<-- För precis ett år sedan.//MammaMillis
Detta med faser...
Ibland känner jag mest för att lägga mig under täcket och gömma mig..
Idag har varit just en sån dag.
Tindra har gnällt, bråkat och bara tyckt att jag varit ivägen idag.
Dregglet hänger konstant från hennes mun.. Kanske är det nån tand till som försöker pressa sig genom hennes stackars tandkött som gör henne så här förbaskat grinig.
Sömnen fungerar inte alls och det är en otroligt trött mamma som mer känner sig som en zombi dag ut och dag in.
Livet som mamma kan verkligen vara påfrestande.
Snacka om att jag inte hade en susning om vad jag gav mig in på när jag blev gravid och trodde mest bara att det skulle handla om lite blöjbyten och en och annan vaken natt...
PYTTSAN !
Det som glömdes ta i beräkningarna är att man blir inte en människa utan sömn och än mindre med en grinig bäbis att ta hand om själv dygnet runt.
Missförstå mig nu inte, jag älskar samtidigt mitt liv som mamma men ska man vara ärlig tror jag inte någon förstföderska förstår vad allt innebär.
Jag tröstar mig med att denna fas snart går över och snabbt som attan kommer nästa fas och slår ut oss..
Jippi !
Men dessa små leenden och dom små framsteg som faktiskt sker varje dag gör att jag älskar min dotter över allt annat, dessa små tillfällen får allt annat att verka pluttigt.
<-- Jobbigt att vara bråkig med mamma..Nu är det dags för den här mamman att krypa ner i sängen och hoppas på så många timmar sömn som möjligt.
//MammaMillis
Lugnare mamma
Jag kan glatt meddela att vår lilla tös nu är friskförklarad från sitt hjärtfel !
Den andra undersökningen gick faktiskt bra, jag var orolig hela dagen med en stor klump i magen.
Men läkaren tyckte att hennes motorik var perfekt för hennes ålder.
Att hon inte vill krypa eller stå på sina ben tyckte han inte alls va lika konstigt som jag.
Hon har nämligen överrörliga leder.
Om det är en diagnos eller inte kvittar egentligen för mig men jag fick i alla fall veta att hon kan ta lite längre tid på sig att börja krypa och resa sig.
Vi ska på återbesök om 4 månader och har hon inte börjat röra sig mer innan dess så blir det mer utredningar.
Är i alla fall väldigt glad och framförallt känner jag mig väldigt mycket mer lugn.
Hon har nu i dagarna hunnit bli 9 månader.
Vårat älskade hjärta växer så det knakar.
10,4 kg och 71 cm lång <3
//MammaMillis
Sjukhuset
På onsdag är det dags...
Nu ska det utredas varför lillan inte vill stödja på benen eller krypa än.
Hon är nu nästan exakt 9 månader gammal och min oro blir bara värre för varje dag som går.
Vi har fått tid på barnavdelningen på onsdag och just nu förbereder jag mig mentalt så gott det går.
Tänk om dom hittar något.. tänk om något inte stämmer med vår tös...
Efter ett samtal med sjukgymnasten som vi går hos så tyckte hon att vi skulle prata med en barnläkare och få lite svar på alla våra frågor hon inte kan svara på.
Jag blir livrädd...
Lite innan mötet med barnläkaren på avdelningen ska vi kolla upp hennes hjärtfel, så det blir en heldag med oro och en väldig massa prover är jag rädd.
Tanken var att min lilla farmor ska följa med som stöd, men när jag tittar ut genom fönstret ser det mörkare och mörkare ut eftersom hon inte törs ligga efter vägen när det är snöstorm...
Är rädd att jag kommer få åka själv till sjukhuset med lillan...
Idag är jag glad att min fina vän Carro kom på besök med sin lilla dotter så jag fick lite annat att tänka på..
Nu håller vi alla tummar att snön tar ett litet upphåll och att farmor kommer imorgon !
//MammaMillis
Olyckan...
Jag har varit så glad senaste veckan, lillan har sovit hela nätterna och varit go och gla på dagarna.
Nu är vi åter i att vakna var och varannan timma...
Suck !
Förskyld är hon också, jag blir så trött på dessa förskylningstider och storasyster kommer hem med allt från dagis och det snappar lilla gumman upp direkt.
Förbannade dagis och förbannade höst !
Det har nu gått en vecka efter olyckan och jag känner mig fortfarande lite skraj över att åka och köra bil,
jag hoppas det släpper så snart vi har egen bil igen.
Men jag kommer förmodligen att undvika just den korsningen så länge det bara går.
Varje gång jag blundar ser och hör jag smällen, ofta på nätterna drömmer jag om krocken.
Antar att det lär sitta på hornhinnan ett tag, men jag är glad att vi alla klarade oss så pass bra som vi ändå gjorde.
Lillan har fortfarande kvar sitt sår i pannan, D sina krämpor och jag mina blåmärken som påminner oss dagligen.
Försäkringsbolaget är inte direkt så snabba som vi önskat, vi står ju utan bil och framförallt utan bilbarnstolar åt båda barnen, så vi hade ju önskat att detta skulle gå lite fort...
Idag är det för övrigt helt underbart höstväder, nu väntar jag på att lillan ska vakna så vi kan ta oss en härlig promenad.
Sedan vankas middag och till lillan blir det nog fiskpudding, till övriga familjen har jag inte en aning om vad vi ska stoppa i munnen.
//MammaMillis